Би ер нь хэзээ Монголдоо очих юм бол ?

Сая нэг андтайгаа мессенжердэж суусан чинь анд маань "чи хө хэдийгээр ирэх санаатай байна?" хэмээн энгийн хэрнээ, ярвигтай асуулт нэгийг тавив аа. Тэгсэн би "Харин л дээ, бодоод л байна" гэж хэлснээ "Сургуулиа төгсчөөд, хэдэн төгрөг цааш нь хийчээд, тэгээд боломж байвал мэргэжлээрээ хэсэг хугацаанд ажилчаад очдог юм билүү!?" гэж нэлээн бодлогшронгуй бас нэг бодлын эргэлзэнгүй хариулж байх юм. Урьд нь чинь бол нэг жилийн дараа эсвэл сургуулиа төгсөөд л шууд чавхдаад очино гэж ам бардам хэлдэг байлаа. Тэгэхээр яалт ч үгүй миний энэ хариултанд эволюци явагдсан байгаа биз? Тэгээд яахав угын юм хумны үзүүр, үндсийг олох гэж ухаж төнхдөг зангаа гаргаж ер нь яагаад би ингэж хариулах болсон шалтгаанаа өөрөөсөө хайж эхлэв ээ. Хараад байхад миний энд туулж өнгөрүүлж байгаа амьдрал, сурж мэдэж, үзэж харж байгаа зүйлсээс шалтгаалаад энэ хариултанд нэлээн өөрчлөлт орсон шинжтэй харагдаж байна. Жишээ болгож миний түүхийн хэдэн хуудсыг сөхөж үзэцгээе л дээ.



Ажилчин анги болсон түүх буюу дайны өмнөх он жилүүд
Хэхэ. Энэ Цэгмээ одоо юун дайны он жилүүд болоод явчихав гэж уншигчид маань ангайж магад. Яахавдээ цаад чинь сургуульд сураад, хажуугаар нь ажил хийж байх үеээ хүнд цаг үе хэмээн үзэж дайнтай зүйрлэсэн болой. Үнэндээ хар ажил хийж байсан ч гэсэн дайны өмнөх он жилүүд (үсрээд л нэг жил байх шүү хэхэ) бол үнэхээр бодож санах зүйлгүй, урсгалаараа явсан дүнхүү цаг үе гэж хэлж болох юм. Энэ түүхэн үед амьдарч байхад андууд маань Чи хэзээ ирэх вэ нөхөөр ? гэж асуухаар хэдэн ногоон цааш нь хийж, санхүүгийн эрх чөлөөтэй болчоод л шууд нутаг буцна даа хэмээн эргэлзэх зүйлгүй шууд хариулдаг байлаа. Яахавдээ тэр үед юм үзээгүй, улаан нялзрай амьтан байсан болохоор хэдэн ногоон хийх нь л хамгийн чухал зүйл байлаа шүү дээ. Гэхдээ энэ сонирхол маань нэг их удаан үргэлжилсэнгүй ээ. Цаг хугацаа өнгөрөхийн хэрээр нөгөө нүд нь нээгдэж, чих нь онгойно гэгчээр ингэж хэдэн ногооны төлөө амьдралынхаа хэдэн жилийг үр ашиггүй зарцуулмааргүй санагдаж ямар ч л байсан хажуугаар нь өөрийгөө хөгжүүлэх хэрэгтэй юм байна гэдгийг ойр дотныхоо анд найзууд, ах эгч, аав ээжийнхээ дэмжлэгтэйгээр хальт мульт ойлгож авлаа.

Ажилчин-Оюутан ба Дайны он жилүүд
Ээ дээ мөн ч ширүүн цаг үе дээ. Тэнд ч бөмбөг дэлбэрээд энд л ч сум шунгинаад л.Оюутан болсон эхний жил бол үнэхээр буугаад өгчиxмөөр хүнд жил байсааан нуугаад юукэв. Гадаад оронд, гадаад хүмүүсийн дунд, гадаад хэл дээр хичээл заалгана дээрээс нь амьдрах орон байр, амандаа хийх үмх талхныхаа мөнгийг олох гэж зайлшгүй ажил хийх хэрэгтэй болно гээд л. Бэрхшээлүүд (бөмбөг) тал талаас дарамтлана (бөмбөгдөнө) шүү дээ. Энэ үед андууд маань Чи Хэзээ ирэх вэ ? гэж асууухад бараг л үгийн зөрөөгүй Сургуулиа төгсөөд л шууд хариx минь өөр яриа байхгүй гэдэг байлаа. хэхэ.

Aрхаг оюутан ба Дайны сүүлийн он жилүүд
Сургуулийн маань эхний жил үнэхээр хэцүү байсан ч хал үзэж халуун чулуу долоосон аав, ээж, ах эгч нарынхаа алтан зөвлөгөөгөөр тэр дайны шуурганыг давж чадсан гэж боддог шүү. Үнэндээ дайн ч дуусаагүй л байгаа л даа. Гэхдээ яахав нэг үеээ бодвол ахын (миний) цочроо нь гараад ч тэр үү бэрхшээл тулгархад гөлийчөөд унуул унаад, давуул даваад л ер тоосон шинжгүй цааш алхдаг болчихсон байна билээ. Энэ үед буюу өнөөдөр анд маань асууж байна аа. Миний найз хэзээ ирэх санаа байна аа ? гэхэд Сургуулиа төгсчөөд, тодорхой хэмжээний санхүүгийн хуримтлал үүсгэчихээд, тэгээд боломж байвал мэргэжлээрээ ажил хийчээд очдог юм билүү гэж хариуллаа. Та анзаарсан бол Чи хэзээ ирэх вэ гэдэг асуултанд үе болгон өөр өөр хариулт өгсөн байгаа биз. Эхлээд бол мөнгөтэй л болчихвол явлаа гэдэг байж. Дараа нь Сургуулиа төгсчихвөл явлаа гэдэг байж. Харин одоо бол сургуулиа төгсчөөд, мэргэжлээрээ хэсэг хугацаанд ажилчаад очдог юм билүү гэж хариулжээ. Уул нь бол хэн ч гэсэн намайг зөв л хариулж байна гэж хэлэх байх л даа.

Гэхдээ өнөөдрийнхөө энэ бичлэгээр би ямар санааг хамгийн гол нь гаргах гэсэн гэхээр Ер нь хүний хүсэл барагддаггүй юм чинь ингээд л цаашаа энэ орчиндоо улам дасан зохицоод амьдраад ирэхлээр хүсэл зорилго нь улам нэмэгдээд, нөгөө нутагруугаа буцах хугацаа маань улам хойшлогдоод байх болов уу яах бол гэж бодох боллоо. Би хэзээ Монгол явах юм болоо гэсэн асуултын хариулт маань улам л олон шалтаг шалтгаантай болоод, улам л бүрхэг болоод байгаа юм шиг санагдаад байх юм. Aягүй бол сургуулиа төгсөөд, мэргэжлээрээ нэг сайхан ажилтай болоод авдаг, тэр үед энэ асуултыг дахин асуухад бас л шинэ хүсэл, шинэ зорилго нэмэгдчихсэн явж байх юм биш биздээ. Уул нь бол бие минь энд ч, сэтгэл минь Монголдоо л доо гэхдээ л ахиад ийм боломж олдоо ч билүү гэж бодохоор л нутаг явах хүсэл маань хазаарлагдчихаад байх юм. Ер нь бодоод байхад манай зарим Монголчуудын нутаг буцахгүй байгаа гол шалтгаан энэ л байх аа даа.

Ингэхэд Та ер нь хэзээ Монгол явах гэж байна ?

26 comments:

  1. xenii yanaagui..gadaad amidralaas zalxaj bna unendee

    ReplyDelete
  2. За энэ ч харин ноцтой, ярвигтай эд байна шүү. Тэгэхээр юун түрүүнд сайтар гэгч нь эргэцүүлж бодоод, наанаа үнэхээр л болоод байгаа бол аз туршиж наашаа ирэх гээд хэрэггүй л байх. Хэрвээ ирвэл эрсдэл гаргаж байна гэсэн үг. За тэгээд наанаа жаахан тиймэрхүү, сэтгэл нэг их хангалуун биш байгаа бол төрсөн нутаг руугаа амь тэмцсэн нь дээр байх дөө.

    ReplyDelete
  3. Bi yag cham shig bdaltai bas bn l daa~~~Chinii bichlegiig dandaa unshdag~~Hachirhaltai n yag unshij bgaa ter post tuhai tsagt nadad tohioldoj bgaa yawdaltai an tsaw taarah yumaa. Unendee olon yum bichmeer l bna... hunii huseld hyazgaar bhgui uuniig uhaarch zuw shiidwer gargah heregtei bdg,,,minii huwid namaig huleegeed suuj bgaa etseg eh maani hugshirshuur l...bi end uulnaas uul dawsaar l...yamarch bsan mergejleeree 1 jil ajilchii gej bodoj bgaa haramsahguin tuld ~~~ tsegmee chamd bayarlalaa uuriin setgegdelee bichih bolomjoor hangaj ugsund~~~

    ReplyDelete
  4. bas chinii postnoos ih zuiliig medej awdag shuu helehee martchihajee~~~

    ReplyDelete
  5. bas chinii postnoos ih zuiliig medej awdag shuu helehee martchihajee~~~

    ReplyDelete
  6. Saihan setgegdel uldeesend anduuddaa gunee talarhaj baina.

    Altai Mountains:
    Unendee naiz ni neg heseg ih zalhdag baisan. Suuliin ued berhsheeldee dasaad ter uu er ni yaahaa medehgui boltson gehuu dee. hehe. MGL yavmaar ch yum shig yavmaargui ch yumshig uedeeree yavaa. Ene uee davchuul neg bol MGL yavna neg bol End neg hesegtee baij magad gesen uedee oroh baih. hehe. Ene bichlegeeree and ni uuriinhuu tulgarj baigaa asuudlaa ta nartaa haruulah gej bas eniig unshaad negiig bodoh bh gj bodood bicheed bgaa uhaantai.

    Ganchimeg:
    And ni ug ni end shantarsandaa eniig bicheegui yum aa. Iim iim bodol turdug yum baina shuu gedeg talaas ni bichsen geh uu dee. Urid ni bol uneheer shantrah ueuud garch baisoooon. Gehdee odoo ter ueee bodvol arai tevcheertei bolood ch ter uu yu chuhal ve gedgee yalgaj salgaad bdag bolson. Jishee ni: Mongol yavna gedeg bol odoohondoo tiim ch chuhal zuil bish yum shig baigaa. Tegeed ch yu ch buteelgui mongoldoo ochvol nasaaraa haramsah yum bolno. Odoo hamgiin chuhal zuil endhiin bolovsrol ezemshih, tegeed bolomj oldvol endhiin ajliin turshlaga hurimtluulah. Zorison zuilee buteecheed l nutagruugaa yavj baival yamar saihan baih bol oo. Aai daa ter ue ch duhuj l baina daa.

    Anonymoust geheer evgui yum aa, Suuliin setgegdel uldeesen andad:
    Bid nar yarihdaa hun hunii amidral uur uur zamaar yavdag l geed baidag, unendee zuv zamaar l yavj baigaa bol bugdeeree l erunhiidee neg helberiin bersheeluudtei tulgarch baidag yum shig sanagdaad baigaa. Er ni end ireed uhaarch baigaa hamgiin tom surgamj bol hun zovsniihoo hireer jargadag, unahiinhaa hereer surgamj avch iluu ih amjilt oldog gedeg l tuiliin unen ug yum shig sanagdaad bna bas. Bi bas haayaa boddog yum mini ingeed yavah uu yahav ee geed bodood baigaagiinh chin changa tuluvluguuguigees ch bolood baigaa yum shig ee.

    ReplyDelete
  7. dasaj baigaa chini l ter dee.. tegeed surguulia togschihood gaigui bolomjiin tsalintai ajil torold orood ajillaad ireheer yavhaa hoishluulsaar baigaad yer ni l mongoldoo butsahguin tsondon, buruu daa
    amia bodoj baigaan shinj, mongol uls maani deesen deer hetsuuhen baihad ooroo bolj baival gej bodoj baigaan shinj

    ReplyDelete
  8. Suuliin setgegdel uldeesen andad:
    Hehe, Harin tiimee Andaa, Hun unendee uuriiguu medeed baigaa yum shig murtluu udaan hugatsaanii turshid hun chin uuruu anzaaralgui uurchlugddug yum shig baigaa yum. Nuguu goliiin chuluu mulgur boldogtoi l adilhan neg udur nutgaa martchihsan yavj baih vii gej emeeh yum andaa.

    ReplyDelete
  9. Sain uu, Tsegmee. Egch ni saya ni "Havriin 17 uchral" jaahan uzlee. Deer ueiin kino uzeheer saihan yumaa. Bayarlalaa.

    ReplyDelete
  10. Ee dee mun ch saihan kino doo, Ta er ni oirdoo zav muutai baigaa yum aa daa. Shine bichleguud baga l ordog bolood baihiin.

    ReplyDelete
  11. hey. check out this site. pretty usefull i thought. skillbound.com

    ReplyDelete
  12. human nature sh dee

    ReplyDelete
  13. ANHNASAA L CHI TUN YAGGUI .,A MIDRALIIG OORIINHOOROO HARJ., AAVIIN SHIIRIIG ATAASAN ADARMAATAI ER HVN YOMAA KKK., ZURUUD ONGORSON ON JILVVDIIN ZUIDELGUI TSAGAAN SALHIND ELEGDEJ YBAA HIRNEE ERCHLEGDEJ YBAA .,MAGNAIG CHIN ZURAAD ODSON MANANT ON JILVVDEER ZOSON ZURAG SHIG UIMERCH YBAAGUI., ZOBLON JARGALIIG ARAJ ORHISON CH., NARNII ILCH SHIG DULAAN VGEER URMIIN SETGELIIG N BVLEETSVVLJ.,NAMRIIN NUUR SHIG UITAI HARTSAAR UHAARAL SHIVNEN SHVLEGLEJ SUUNAA NAIZ N KKKKK AMJILT HVSE NAIZAA

    ReplyDelete
  14. Anonymous Said,
    February 10, 2009 12:37 PM

    "dasaj baigaa chini l ter dee.. tegeed surguulia togschihood gaigui bolomjiin tsalintai ajil torold orood ajillaad ireheer yavhaa hoishluulsaar baigaad yer ni l mongoldoo butsahguin tsondon, buruu daa
    amia bodoj baigaan shinj, mongol uls maani deesen deer hetsuuhen baihad ooroo bolj baival gej bodoj baigaan shinj"

    ene huniiheer bol tugschud shuud butsah heregtei um bna l da. endee ajil hiij sursana batatgahgui bol terig hen medleg gehiin. ene chin tiim ch amar asuudal bish.

    ReplyDelete
  15. энэ нилээн хэдэн сарийн бичилт бололтой,гэхдээ сэтгэгдэл үлдээхийг хүслээ,үнэхээр хэн бухэнд тулгарсан зуйлийн талаар бичжээ , би одоо дайны өмнөх он жилууд руу л орох гэж бгаа бололтой.

    ReplyDelete
  16. Sain baitsgaana uu? Ta buhniihee ene udriin amar amgalang erye!
    Yun turuund bi ta buhentei ih adilhan nuhtsul baidald baigaa hunii huvid bodloo huvaaltsii gej bodood l..

    Bi bodohdoo hun bolgon uursduu ter neg hemjee hyazagaaraa ( tsag hugatsaa , yamarvaa yumnii neg hemjee) UURSDUU mederch bgaa, ter dald uhamsartaa ch bas mederch bgaa. Tiim bolohoor bi ta buhend helehed yumand PERFECT TIME gej baidaggui yum gedgiig yun turuun sanuulmaar bna. Hervee ta buhen ireeduinhee hamag sain saihan buhnee Mongoltoigoo holboj bgaa bol, setgel zuin tal deeree belen bolovsorson gej uurtuu itgej bgaa bol erthen hariad bair suuria olj avaad, ah duu oir haviinhaa humuust ulger jishee (ROLE MODEL) bolj amidralaa avaad yav. gej helmeer bna!

    Bi ta buhend bas neg yum helmeer bna. Ta nar setgel chini Mongold , Biye chini tuhain amidarch bgaa ulsdaa bgaa gej hellee. Ta nar setgel sanaa chini uur zugt baigaa bol yaj tuhain amidarch bui ulsdaa amjilt gargaj chadah yum be! gej neg asuumaar bna. Hun bolgon uurusuu shudargaar asuugaad uzeerei!

    Ta buhnii ihenhi zorilgoo yag tav todorhoilson gej bi huvidaa bat itgeltei bna. Tegeed ter zorilgoo haana yaj biyeluuleh gej bgaa chini hamgiin gol ni.

    Unuudur bi neg zuiliig bas ih gaihdag ni: Mongolchuud gadaad ulsaas Mongoloo, uls tur niigmiin orchnoo ih shuumjildeg ni tugeemel haragddag. Terhuu uurchlult devshiliig hun buriin oroltsootoigoor l biyeluulne uu gehees bid endees myanga helj yaraid oligtoi uurchlult garahgui shuu dee. Tiim bolohoor ta buhen Bayar saidiin helj zahisanchlan uls orondoo ochood ter niigmiin soyol hunleg ardchilsan togtoltsoog Mongold nevtruulehed gar biyeree oroltsoh ni yunaas iluu chuhal shuu dee.
    Bi ta buhnii baidliig mash sain oilgoj bna. Yu ve geheer? Mongold harilaa gehed adaglaad hunsnii baidal, agaar utaa, bohir orchin toochood bval ih l zuil bgaa l daa.
    Zarim hunsnii baraa Mongold oldots bagatai , bas unetei. Ene buhen bas l sonin l doo. Gehdee bi neg zuiliig mash sain oilgoson. Ter bol yumand zaaval uuriiguu bi INDULGE- d yavj bolohguiee. Zarimdaa you have to sacrifice something in order to achieve what is the most meaningful to you. That's the goal of our life.

    Ingeed l boloo. Ta buhend oilgomjgui bichsen bol sorry.

    ReplyDelete
  17. Unuudur sanamsargui net uhaj hesej yavaad Blogiig chni medej avlaa. Odoo baingiin unshigch chni boloh yum shig bn hehe.
    Bi bodohdoo hunii amidral "songoltiin tsogts" gej boddog yum. Enhii songolt ni daraagiin songoltiin ehlel boldog. Tiimees hun songoltoo zuv l hiih heregtei.

    ReplyDelete
  18. And chinii niitleliig unshikh saikhan baidag yum aa . Bi ch gesen nutgaasaa khol amidarch baina. Bi mongoldoo khairtai.Gantskhan uls torchid ni l Mongoliig sonooj baigaa gej boddog. Sain saikhan yum kharakh uzekh bolgondoo minii nutag iim baidag boloosoi. mongoldoo eniig khiikh yum sain gej dandaa boddog. Tegsen khirnee butsaad yabakhgui baigaa amia bodson gar daa bi. Gekhdee orgostoi ch gesen ooriin nutag. Turag yadrakhaar uulaa. urag yadrakhaar nutgaa gedeg ug baidag /Uuchlaarai neg ikh zuir ug bichikh gesen buruu ch yum shig martsan baina gekhdee sanaa ni zob baikhaa/ tiimees yabaad ochikh nutagtai khun shuu dee bid nar chin

    ReplyDelete
  19. Bugdedn ene udriin mend. Tsegmeegiin bichsen zuiluud ih taalagdaj bn. tegeed uuriin bodloo baahan bichchlee. Yavah neg udur baihad ireh neg udur zaaval bh bolnoo humuusee... bi bas gadaadad suraad 5 jil bolj bn. Gehde bainga iren ochin bsn bolohoor minii eh oron yaaj hugjij devshij bgaag uuriin nudeer harj mederch bnaa. Americad neg uda ochij bsn. Tend amidardag mongolchuudtaiga taniltsaj haritsaj bhda humuusiin yu bodoj yavdag talaar bainga analiz hiij yavlaa. Ih olon hunees iim negen haruusliin ugiig sonsoj setgel shimshirch bsn yma. Mongol oron min oodtei baisan bol bid nar yu gj ingeed hunii orond zovj amidiin hagatsliig uzhevde gj... Uneheer olon jil Mongoldoo irj uzeegui humuus anh eh nutgaa orhiod yavsan udur yamar bsn ter udurshige l tusuulj baidag ym bnle. Ih olon jiliin umnuus mongolchuud min gadaadiin ornuudru tsagaachlahn tsagaachilj surahn surdag bolson gehde medeej todorhoi hemjeeni humuus butsaj iren eh orondoo ihiig hiij buteej bga bolohoor Mongol uls min ih hurdatstai hugjij bgaa shuu... Tegeed minii negen zorilgo yu bolson be geheer eh orondoo butsaaj iruuleh uhuulga hiih hehe. Mongol iim tiim geedl irehgui bhaarchin hen eh orniig chin uudnu tataj hezee eh oron min hugjiltei saihan boloh ym be humuus minee ta nar shigl eh oronch setgelgeetei bolson humuus l mash ih heregtei bn. miniii huvid bol ulaan gerleer odoo surguulia tugsuudl eh orondoo ochnodo.

    ReplyDelete
  20. ooroo uneheer zohiolch niitlelch hun shig l bichsen bna geech.Bashuu minii setgeliig dogdluulj gunigig maani urgeej amjlaa shu.yoh bur setgel ymar goy bolchwo.chamd bayarlala.chini niitlelin achar oortoo itgeh itgeld mini huslin och asla. unende bi gej hun ystoi bardam am shaldan guy,neg l ih amjiltand hurnee zugeer gj ooriin hden anduda sairhsan amitan bna. chamd gj helehed unende ooroo oirin horiod jildee mongoldo irehgui ym shig sanagdaj bna.gehdee uguich bj magadgui lde.zugeer l nadad tegej sanagdsin. ooroo magadgui mash ih amjiltand hurch oorin gsen bair suuria olsniho dara eh orondo irj ihig hij buteej,'minii amidralin on jiluud gsen mash goy nom gargah bh gj bdoj bna.

    ReplyDelete
  21. uhhiinhee umnu yasaa tavinaa ho geed ireh bailgui! ter uyd ta nariin yasaar Mongol yah ch yum. Yamar orshuulga-n gazar bishdee?

    ReplyDelete
  22. bi uuniig 2dah udaagaa unshlaa. orloo.com der bhad ni bas unshij baisiin bn. amjilt shuu hugshuun. hurdan mongoldoo ireed ulsaa hugjuuleerei he he

    ReplyDelete
  23. chinii postiig bi yag comfort zone-oosoo garah shiidver hiih gej bgaa uyed unshlaa.tegeed ene shiidveriig gargasan n zuv gedegtee ulam itgeltei bolloo.Bid nar chin bainga nuuj8 comfort zone-oo solij baidag nuudlechin mongolchuud shdee.Tegheer ene bol mongol hunii basic instinct yum daa.

    ReplyDelete
  24. bi koread surdiin. bi bas anh ircheed zugeer l chi mine hurdan harina end bhchgui eh oron saihaan gedeg bsan bol odoo ugui maa ali boloh ndee uldeh garts erj haigaal arai l harlahguigeer end heseg baij mungu hiimeer bolhiin tehleer mgld neeree hetsuu bgaz bi ochihoor oligtoi tsalintai ajil oldohgui mungu heden jil huraaj baij neg ymtai blno yoyoy.

    ReplyDelete
  25. End bicsn setggdluudiig unshlaa unheer setgeleeesee bicsn sngdlaa gadaadd surc bga humuustee zahihd end ireheesee umnu uneheer ali boloh sanhuugiin hurimtll uusgeh heregtei shuu.Mgld ajilld yadj l br mashinaa avhd hundrltei...tsag hugatsaa ih shaardnashuu...

    ReplyDelete